mankeltankel - solo così

Har haft ganska mycket huvudbry ett tag och glömt bort att "skriva av mig" här totalt.

Armen har stört, men det är bättre nu och förhoppningsvis riktigt bra inom en snar framtid. Hoppas verkligen sjukgymnastiken svarar positivt direkt. Ofrivillig ledighet har ju iochförsig inte gjort ont även om man varit en "kvarts-handikappad" med den där sat*ns mitellan.

Har hunnit med ganska mycket ändå, bland annat en födelsedag och massa fotboll och handboll (som jag efter lite övervägande med mig själv valt att börja hjälpa till med igen, det ska bli grymt spännande).

Med fotbollen ligger vi delad 1:a i tabellen jämte Fanna BK (som för övrigt ser riktigt, riktigt bra ut i år) efter 2 omgångar och det är kul eftersom vi är ett erkänt "höstlag" som på våren annars svajar duktigt poängmässigt. Tror vi har nåt bra på gång i år nu när vi har kvar stommen, några nya lirare och framförallt samma coach som föregående 2 säsonger. Det invaggar trygghet. Vi har bra harmoni i gruppen också. Hoppas jag har rätt i min känsla här och framförallt att jag får börja lira snart igen för jag är skapligt sugen....

Annat skönt som hänt!? Hmm.. jo för fan, Valborg. Den tillbringades i Robbans pärons sommarstuga utanför Norrtälje i dagarna tre med några glada, nära vänner, helt perfekt.

Mina planer på ny bil har gått lite i stå nu när man inte kan få provköra ens, men ögon och öron är öppna och jag ska nog snart ha fått tag i nåt. "Röda faran" har gjort sitt.

Nu till helgen blir det softa, tror jag iallafall, med lite live-fotbollskollande och tv-sänd hockey på det ikväll. Imorrn bär det av till Sthlm för handbollsfinalerna i Globen ihop med Robban och hans familj, should be pretty nice. Får se om vi hänger kvar i stan sen efter för att umgås lite med sedan länge utflugne Tomas. Söndagen blir siesta, och sen på kvällen tänkte jag haka på laget till Sigtuna för att se dem komplettera 3:e rundan i serien.


Fy fan vad IFK svajar förresten, blir inte klok på det. Vi hänger dock fortfarande på fint däruppe. Måste åka på match snart, det kryper i kroppen.


Känslor. Det är ingen lätt gebit. Särskilt inte om det kan påverka mer än berörd och en annan. Att behöva skjuta undan dem för att man inte ska röra till det för nån närstående och en själv är tungt, riktigt tungt. Men man kan inte gömma dem helt för det heller. Tyvärr så är det ju så med känslorna att de finns där, vare sig man vill eller inte...

It´s been a while och jag har nog rett ut kaoset djupt därinne nu äntligen så man kan gå vidare, och så får man känslor för "fel" person. Eller ahh..!? Det är ju inte "fel" i ordets rätta mening men fel ur så många andra vinklar och aspekter.
Hoppas det kan lösa sig ändå. Det är du. värd....




du.

I´m out, peace!